Blog Image

Astas kåserier från 2007 och framåt

Hackad i kanten – december

Astas arkiv 2018 Posted on 2019-05-03 11:02:16

-Tänk så spännande, sa Coco.
-Har det hänt något i världen?
-Jag är hackad, sa Coco.
-Nej, så hemskt!
-Jag har ett mail här. Det är allvarligt.
-Måste du byta alla lösenord?
-Jag tror att jag måste betala pengar, sa Coco.
-Vojne, vojne, sa Asta och tittade upp från korsordet. Är de inne överallt?
-Inte vad jag kan se, sa Coco.
-Du har inte fått erbjudande om ett paket på DHL med 1miljon pund också, sa Asta.
-Nej tyvärr.
-Eller ett erbjudande om affärssamarbete med ett seriöst företag i Nigeria?
-Inte det heller.
-Vad vill den här då?
-Den säger att den håller ögonen på mig.
-Det är ju inte helt fel, sa Beata. I vår ålder.
-Att jag är bevakad sen jag var inne på den där sidan med vuxet innehåll.
-Har du porrsurfat? Utan att säga till oss?
-Nej, jag har inte porrsurfat. Det är ju så trist.
-Men vad menar han då med vuxet innehåll? Receptsidor?
-Ingen aning, sa Coco, men något hemskt är det i alla fall.
-Har du anslutit dig till SD i smyg?
-Över min döda kropp!
-Nej, Åkesson har nog med problem med porrsurfare som det är.
-Men när ska du betala då?
-Antagligen för några månader sen men jag verkar ha missat deadline.
-Så det är kört alltså.
-Verkar så.
-Någon som har ett ord för fossilt mått.
-Fat, sa Beata. Mer kaffe någon?



Hjärnsläpp – november

Astas arkiv 2018 Posted on 2019-05-03 10:59:15

-Det blir värre och värre, sa Coco.
-Vilket då?
-Hjärnsläppen, sa Coco.
-Så illa är det väl inte, sa Beata. Du kommer ju ihåg vad du heter i alla fall.
-Det är knappt.
-Jag vet vad du menar, sa Asta. Jag glömde katten på balkongen igen.
-I det här vädret?
-Jag ligger risigt till.
-Finns frysta räkor, sa Coco,
-Du tog de sista, sa Beata.
-Du behöver inte titta så surt på mig, sa Coco till katten som tronade på bästa kudden i soffan. Det var inte jag som låste ut dig.
-Nej, men du åt upp räkorna. Det glömmer hon inte i första taget.
-Men vad gör vi åt det, sa Asta. Hjärnsläppen.
-Korsord hjälper inte säger dom nu.
-Musik är visst bra.
-Disko, sa Coco. Perfekt.
-Att utöva då, sa Beata. Typ körsång.
-Så utomordentligt trist.
-Vi kör All I want for Christmas i kyrkokören, sa Asta.
-Du är som ett troll och sjunger i kyrkokör, sa Coco. Fantastiskt.
-Ekumenisk kör, sa Beata. Men, det allra bästa, vet ni vad det är?
-Nå’t obehagligt, sa Coco.
-Träning, sa Beata.
-Jag visste det, muttrade Coco.
-Joggingskorna på, sa Beata. Nu springer vi runt Slottskogen.
-Är det verkligen så fel med att vara lite glömsk, sa Coco. Är det inte bara stress?
-Glöm inte att knyta dom också, sa Beata. Skorna alltså.
-Vänta på mig! sa Coco.



Kärlek och automater – oktober

Astas arkiv 2018 Posted on 2018-11-20 10:54:59

-Maskiner, fräste Beata.
-Man ska prata snällt med dem, sa Asta.
-Eller slå på dem, sa Coco.
-Det är bättre att vara snäll.
-Det kommer inte ut några pengar, sa Beata. Jag behöver kontanter.
-Du har ju kort, sa Coco.
-Tanten på kursen tar inte kort.
-Jag har några pund, sa Asta.
-Jag behöver minst tjugo.
-Nej, sa Asta. Det är nog bara fyra, fem kanske fem och lite till.
-Vad många mynt de har här i Skottland, sa Coco. Vem håller reda på alla småpengar?
-Tio pence är en krona, sa Asta. En och femti nästan.
-Bättre än tio öre förstås.
-Det kommer inga pengar, ylade Beata. Jag blir tokig.
-Postfröken sa att den var lite tjurig, sa Asta.
-Vi har publik, sa Coco.
Några lokala resurser tittade bort.
-Låt mig försöka, sa Asta.
Hon tog kortet och matade in det för fjärde gången. Hon tryckte långsamt och omständligt på varje knapp. Hon la handen på maskinen och blundade.
-Den ringer upp, viskade Beata.
-Och nu rasslar det lite, sa Coco.
-Det kommer pengar, sa Beata.
-Halleluja, ropade Coco och postfröken i mun på varandra.
-Vad gjorde du med den?
-Jag sa att vi förstod att den hade det jobbigt men att vi älskade den ändå.
-Var det då du gjorde handpåläggningen?
-Den behövde lite healing också.
-Gosh, sa Coco.
-Vi får öppna praktik när vi kommer hem, sa Beata.



När man inte är så social av sig – september

Astas arkiv 2018 Posted on 2018-10-03 13:55:07

-Du är bara hypokondrisk, sa Coco.
-Det är jag inte alls det, sa Asta och snöt sig demonstrativt.
-Säg som det är, sa Beata. Du vill inte gå på det där kalaset.
-Vill jag visst det, sa Asta. Det är säkert alldeles underbart.
-Som en bal på slottet, sa Coco.
-Alla kan inte älska folksamlingar, sa Beata.
-Jag har inget emot folksamlingar, sa Asta.
-Du tyckte det var en kul idé när inbjudan kom, sa Coco.
-Då ja, sa Asta. Innan jag hade tänkt efter.
-Så nu blev du förkyld istället.
-Min späda kropp klarar inte stress och konflikter.
-Du och katten är lika asociala.
-Några ska vara det också.
-OK, sa Coco. Har du popcorn så du klarar dig?
-Och hittade du den där gratisversionen på Spindelharpan?
-Gå nu, sa Asta. Jag klarar mig.
Nästa morgon var allt som vanligt, Coco på soffan, Asta på ryamattan och Beata med pilatesövningar i hallen.
-Hur var det då, undrade Asta. Inga skandaler?
-Nej, sa Coco. Det var en tråkig fest.
-Nja, sa Beata och drog i ett gummiband, så illa var det väl inte.
-Värden blev ganska full förstås.
-Och en av gästerna rev ner några bokhyllor när han skulle göra ett saxofonsolo.
-I bokhyllan?
-Han blev exalterad.
-Så fick vi göra roliga lekar och charader, sa Beata.
-Hu, sa Asta.
-Ja, det var pinsamt, sa Coco.
-Så du missade ingenting, sa Beata.
-Misstänkte det, sa Asta och klappade katten.



Göra om och göra rätt – augusti

Astas arkiv 2018 Posted on 2018-10-03 13:51:55

-Vad stickar du på?
-En sommartröja, sa Asta.
-Fin, sa Beata.
-Vem är den lycklige, undrade Coco.
-Den är till mig, sa Asta.
-Den är ganska stor.
-Jag är ganska stor, sa Asta.
-Kanske inte riktigt så stor, sa Beata. Har du mätt ordentlig?
-Jag kör på storlek 44.
-Brukar du ha 44 på koftor och tröjor?
-Nej, men den här ska vara bylsig.
Två dagar senare hade Asta sytt ihop delarna.
-Fint med patentstickning, sa Beata.
-Snyggt med lingarn, sa Coco.
-Men den blev lite stor kanske, sa Asta.
-Fördelen är ju att du ser liten ut i den, sa Beata.
-Du kan ju ha den som klänning om det kniper, sa Coco.
-Och du får nog rulla upp armarna.
-Det blir ganska chict om du gör det, sa Coco. Madonna-bylsigt.
-80-talsretro, sa Beata. Det är kul.
Asta såg bekymrad ut i sin oversize patentstickade tröja.
-Kan man köra den på 90 grader? Krympa ner den?
-Lurigt med lin, sa Beata. Vad säger experterna på nätet?
-Äsch, sa Asta. De säger att det krymper men töjer ut sig igen.
-Hmm, sa Beata. Du får äta upp dig då.
-Men det sätter sig inte på ryggen, sa Asta. Jag blir bara tjock runt rumpan.
-Jag lägger den i textilinsamlingen, sa Asta.
-Det blir bättre nästa gång, sa Coco.
-Man lär sig på sina misstag, sa Beata.
-Jag är skeptisk, sa Asta och la upp 183 nya maskor.



Ruinerad av fotbollsyra – juli

Astas arkiv 2018 Posted on 2018-10-03 13:50:04

-Hur kunde det gå så illa?
-Att vi förlorade menar du?
-Nej det var väl inte så konstigt men att vi satt där? Beata vandrade fram och tillbaka över Asta på ryamattan.
-Alla satt framför en skärm.
-Ja, men ingen av oss gillar sport.
-Sport och sport, sa Coco. Det var VM.
-Tittar du på Sportspegeln då?
-Nej, över min döda kropp!
-Lusläser du sportsidorna?
-Aldrig.
-Sitter du klistrad framför Vinterstudion? Jag vet en del som gör det alldeles frivilligt.
-Nej.
-Finns det någon sport du tittar på då?
-Kanske golf, och biljard. Ganska sällan.
-Så hur kunde det då gå så illa?
-Det var spännande, sa Coco.
-Det gick bra för oss ett tag, sa Asta.
-Vi skrek som en stuckna grisar vid varenda målchans, sa Beata.
-Det var lite högtidligt, sa Asta. Allt stannade av, alla var samlade.
-Jag visste inte att jag hade det i mig, sa Beata och suckade.
-Du ser, spridda tecken på normalitet, sa Coco.
-Vi får börja jobba på vår image igen, sa Beata. Den är fullständigt ruinerad av fotbollsyra.
-Vi får läsa om någon svår bok, sa Coco.
-Camus, sa Asta. Eller Lacan.
-Göra en djupdykning i själens avgrunder, sa Beata. Kanske nödvändigt ändå.
-Eller inte, sa Coco. Det verkar ju finnas groteska böjelser där nere.
-Jag röstar för popcorn och Escape to the country, sa Asta.
-Bra plan, sa Coco.
-Jag poppar, sa Beata.



Årets sommarsatsning – juni

Astas arkiv 2018 Posted on 2018-10-03 13:47:35

-Sitter ni här inne, sa Beata. När det är så fint ute?
-Lite svalare, sa Coco.
-Och vad gör du?
-Jag gör en sommartröja, sa Asta.
-Det är sommar nu, sa Beata.
-Kom igång sent, sa Asta.
-Du kan sitta ute och sticka.
-Svettigt, sa Asta. Man tappar maskor så lätt.
-Sommar vet du, det är inte så lätt, sa Coco. Alla förväntningar och celluliter.
-Mygg och utedass, sa Asta.
-Påtvingade tältsemestrar.
-Inga rutiner.
-Ni var likadana när det blev vår. Jag tror det är något fel på er.
Hon stampade ut i hallen och slängde igen dörren.
-Jag tror vi måste bjuda till lite, sa Coco.
-Du har nog rätt.
-Jag såg något kul på nätet, sa Asta.
-Den tar vi, sa Coco.
-Vad är det här?
-Årets sommarsatsning!
-Vi kan inte ha en jacuzzi i vardagsrummet.
-Varför inte?
-Det blir blött.
-Vi bor på första våningen.-Och vad är det som låter så illa?
-Det är den mexikanska orkestern.
-Vi tänkte vi skulle liva upp stämningen lite.
-Ta in sommaren i vardagsrummet.
-Jag flyttar, sa Beata. Sen tittade hon lite närmare på mariachikillen som sjöng.
-Å andra sidan ska man inte ha fördomar.



Vårstrategier – maj

Astas arkiv 2018 Posted on 2018-06-13 11:53:42

-Ligger du på soffan? I det här vädret?
-Pollen, sa Coco. Och en bra deckare.
-Det är ju nu man måste passa på, sa Beata.
-Möjligt, sa Coco och vände blad.
-Men du då, sa hon till Asta på ryamattan.
-Ledsen, sa Asta, jag hinner inte.
-Hinner inte? Det är 29 grader där ute och allting är alldeles ljuvligt och ni sitter inne?
-Jag måste beställa fröer, sa Asta. Jag villöver en tigerrandig körsbärstomat.
-Hopplösa människor, sa Beata och drämde igen halldörren efter sig.
-Vår, fnös Coco. Hon blir alldeles hispig.
-Det är en svår tid, sa Asta överslätande. Fullmåne och hormoner och massa ljus.
-Just det, sa Coco. En massa ljus.
-Än så länge är det lite mörkt runt midnatt i alla fall.
-Och det är trevligt att sitta på en uteservering i den mörka medelhavsnatten, men på Tredje Lång?
-Säkert trevligt det med. Och ja! Här är den!
-Tigertomaten?
-Och en massa annat kul. Den måste jag ha, och den, och den…
-Det där låter dyrt, sa Coco och försjönk i Alan Banks öden och äventyr i the Yorkshire Dales.
Efter ett tag bullrade det till i hallen.
-Det går ju inte att vara där ute, fräste Beata. Fullt med folk, kö till allting, engånggrillar på alla gräsplätter, folk har tights och vita ben och går med sockar i sandelerna…
-Ja, sa Coco. Våren är stillös på något vis.
-Det blir bättre framåt augusti, sa Asta. Då kan man skörda också.
-Så du har shoppat på nätet igen?
-Hon har köpt upp hela semesterersättningen, sa Coco.
-Snart är balkongen en djungel, sa Asta lycklig.
-Balkong är ingen dum uppfinning, sa Beata.



Next »